boulevard

Knepigt med att alltid behöva förändring.
Vi får väl se hur det går.
Är rädd för att förvirra min familj och mina vänner med att flytta hela tiden.
Ni som går igenom denna lär ju inte få något problem iaf.

Vilka är det som fortfarande går genom denna blogg för att komma till min andra?
Har tråkigt. Och är nyfiken. Fniss.

OBS! Detta är inte ett glatt inägg så förvänta er ingen glädje. Haha

Har en underbart dålig morgon. Jag är riktigt stressad och det tar på mig. Min hy är just nu kanske i sitt sämsta skick ever, hade starkt behövt en ansiktsbehandling. Jag försöker leta lägenheter och har nu börjar fundera på L.A. Inte downtown L.A. (Yuuiie) utan L.A. Har suttit hela morgonen online och utforskat min stad, gjort lite research. Jag vet nu alla områden i närheten och allting som jag kan tänka mig att bo i. Men fortfarande inte hittat "den perfekta lägenheten."
Grejen är ju att jag kan ju flytta efter 6 månader om jag vill och kanske hitta en mycket bättre lägenhet då. Så varför inte ta en mindre bra i väntan? Nej, för allting ska alltid vara pefekt. Om man ändå ska vara i ett förhållande så ska det vara ett bra förhållande. Tjejer letar alltid efter den perfekta mannen, jag är ledsen men alla är unika och det finns ingen som är perfekt. Man älskar ju varandra iaf, varför ska allting alltid vara perfekt?! Argh, jag är på sjuuukt dåligt humör. Jag förstår inte varför man ska envisas. Svamlar away.

Jag ska ta över helgen och fortsätta leta lägenheter och om jag inte har hittat någon bättre så har jag en del på lager. Det är faktiskt bara 2 veckor kvar tills vi ska vara ute så det är bara att sätta igång. Det är Fredag idag, den 14:e. Hmm. Den 25 Augusti börjar jag skolan och då har jag inte tid med annat tjafs längre. Jag som tänkte hinna göra en massa grejer innan skolan börjar, typiskt.

Fick precis ett mail av min lärare att om inte min kurs (som jag verkligen har sett fram emot att ta) inte får 8 studenter till så kommer de att ta bort den. Det var den enda kursen jag verkligen, verkligen ville ta. SÅÅÅÅÅÅ JVLA TYPIST!

Min baby ska komma till mig lite senare. Han kanske kan få mig på bättre humör. Man kan aldrig vara helt säker med mig. Jag tror på riktigt att jag har en sjukdom. Är nästan helt säker faktiskt. Äsch, nu ska jag gå och handla och sedan ska jag väl fortsätta mitt lägenhetssökande. Behöver mina människor i min närhet som kan få mig att le.

Har precis tagit mig en dusch och ska börja göra mig ordning. Nya äventyr väntar.

Ibland kan jag skämmas för att jag känner skadeglädje. Jag vet ju att man inte borde, men kanske är som de säger: Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. haha. Typ. Det gäller såklart inte alla, bara de som förtjänar det. Muahaha.

Dags att blåsa håret och dra mig bortåt. Ciao!

Har varit en lång dag idag. Tisdag. Jag blev lite förvirrad när jag kom hem eftersom Tess väskor stod i vårt rum. huh? Trodde hon skulle komma Onsdag och att jag helt hade blandat ihop dagarna. Men det är tydligen Tisdag iaf.

Åkte till Union Station imorse och träffade P.

Efter att vi hade hängt med varandra så åkte jag själv bort till Farmer's Market och åt lite, kände att jag behövde lite kött i magen. Sedan tog jag mig en titt på nya Zara som har öppnat där och hittade den finaste jackan jag någonsin sett (Dock inte så Zara) men det ska jag springa och köpa så fort jag får pengar. Passar mig perfa.

Jag saknar mina vänner. Helt sanslöst mycket. Även om vi alla har gått olika vägar och hamnat på olika platser i världen så längtar jag ändå efter dem. Jag tänker ofta tillbaka på alla år vi haft tillsammans och att vi inte hade någon aning om hur allting skulle sluta. Hur vi skulle få våra egna unika drömmar och mål. Vem trodde att vi någonsin skulle bli äldre? Jag är superlycklig för alla när de är på sin väg och gör det de verkligen vill göra. Jag är stolt över oss alla att vi har kommit så långt. Jag trodde att vi skulle vara tonåringar resten av våra liv, leva loppan och ha sjukt kul. Utan ansvar. Jag saknar oss. Kom hit nu L, det är fn i mig dags! Argh! Haha. Jag älskar er alla och det är nu det är som viktigast att hålla kontakten så man inte förlorar någonting. Love u.

Det som jag känner är jobbigt just nu är att alla mina vänner är halva jorden bort. Jag kan inte ringa dem när jag känner mig ledsen. De kan inte muntra upp mig när jag känner att allting är hopplöst. De kan inte komma med tips och råd på samma sätt utan en face to face conversation. Vem kunde tro att det var så svårt att hitta vänner här? Jag har en massa vänner från skolan som jag pratar med då och då, men ingen som är en nära vän liksom. Jag saknar en nära vän, en bästa vän som förstår en och alltid ställer upp. Håller tummarna på att Hon snart kommer till mig. Jag tänker inte tolerera någonting annat. Om jag så ska hämta hit henne själv.

Om man kan hjälpa; Hjälp! Jag skulle kunna gå så långt för mina kära, enbart för att lätta deras börda eller bara för att se dem lyckliga. Allt för att få dem att le. Och mina kära har gjort så himla mycket för mig och jag är verkligen sjukt tacksam. Folk har svårt att fråga efter hjälp och jag är en av dem. Även om man ibland måste så tar det verkligen emot. Jag ser egentligen inte varför man har så svårt att fråga efter hjälp, om de kan hjälpa så är det ju klart att de hjälper. Och så länge du är tacksam och ger tillbaka det du kan.. Jag funderade på det, på filmen "Pay it forward" och bestämde mig för att hjälpa en i min närhet. Bara tacksamheten, dennes lättnad och dennes leende får en att känna sig så mycket bättre som människa. Och jag vet att denne hade gjort precis samma sak för mig.

Att göra goda gärningar oavsett stolek känns bra. Det behöver absolut inte handla om stora grejer utan bara smågrejer, bagateller kan ha en sådan stor impakt på en annan människas liv. Jag hoppas att jag en dag kan ge tillbaka den tryggheten jag känner för mina kära. Jag vet att om det är kris så finns de här för mig och jag känner mig aldrig helt heelt ensam. De har gjort så mycket för mig. Även småsaker som att komma hem med en mapp enbart för att jag behövde det till alla min papper. Sådant kan verkligen göra mig tårögd och sådana grejer kommer jag alltid att komma ihåg. Sådan saker som berör mig.

Jag har fortfarande inte kunnat hjälpa någon annan på ett sådant sätt. Men idag fick jag en chans att hjälpa någon som verkligen inte såg någon annan utväg än att ge upp något som verkligen betydde mycket för denne. Jag känner igen hopplösheten and it breaks my heart att se någon i min närhet känna så. Även om jag själv kanske blir lite lidande av det så gör det ingenting, för jag känner mig så mycket bättre på andra sätt. Jag gör det för denne, inte för mig själv.

Så. Om du kan hjälpa någon annan; hjälp. Det spelar ingen roll om inte denna kan göra någonting tillbaka just nu, men denna kanske i sin tur får inspirationen att hjälpa någon annan. Ett litet steg för mänsligheten men ett stort steg för dig och mig. Pay it forward.

Jag kan nog vara lite jobbig att hantera ibland när jag kräver så mycket uppmärksamhet. Jag gör småsaker hela tiden som att sticka in huvudet under tidningen som de läser (det tycker jag är roligast) Och grejen är att jag inte ens  försöker dölja det. Jag kan sitta och peta på bara och sedan när de frågar vad det är så säger jag bara att jag behöver uppmärksamhet. Det är ju lättast att vara ärlig.

Idag tog jag en dag hemma. Tvättat. Handlat matvaror. städat lite bland mina grejer och sånt. Kollat i havet av lägenheter. Vi letar nu efter en Studio så nära Hollywood som möjligt. Just nu verkar det inte finnas desto mer lägenheter med pool i just Hollywood. Det enda jag kräver är faktiskt en pool, allt annat får se ut precis hur det vill. Jag har hittat en del studios i ett område i närheten. Jag börjar se möjligheterna i ett annat område som jag inte tänker säga till någon, hihi. Det finns så vackra områden och gårdarna gömmer ju sig som, så det blir som en oas när man väl kommer in med palmer, pool och en massa fina växter. I'm excited! Iiiiih!

Insåg idag att sååå länge kvar är det ju inte tills skolan börjar. Jag kommer att han en ännu tuffare termin nu i höst. Jag tog på mig en extra kurs bara för att jag sååå jätte gärna ville gå den. Jag ser fram emot det och jag hade velat börja lite smått på en gång. Skönt att två av kurserna är online så man slipper spendera tid i skolan med dem utan kan lugnt sitta hemma och arbeta. I min nya studio. Kanske mysa lite samtidigt. one again, I'M EXCITED!

Nu ska jag vika in tvätten och sätta rena lakan. Sedan ska jag fortsätta mitt lägenhetssökande. See u lejta!

Vad denna dag har gått snabbt. Vart tog tiden vägen?
P kom igår. Vi somnade ganska direkt eftersom vi båda var helt slut. Jag älskar att vakna upp och ha honom här, det känns som så... rätt! Vad fick mig att tro att det inte kunde funka mellan oss? Tss...

Vi var ju påväg till stranden men kom överens om att vi inte vill spendera hela dagen på tåg och bussar. Så vi tog snabbtunnelbanan till Universal Studios och hade en mysdag på promenaden där. Käkade lunch, pizza hut/KTC eller vad det nu heter. Ingen vidare höjdare. Men sällskapet slog allting. Det är så himla härligt att spendera tid tillsammans, att verkligen kunna njuta av varandras sällskap. Folk är så himla trevliga och jag känner inte alls folks blickar längre, eller så bryr jag mig bara inte. Jag är så himla kär! Jag är sådär super duper kär så jag inte kan sitta still och det går inte 1 sekund utan att jag rör honom. Hihi. Jag vet, once again, I´m such a girl... Det var som så länge sedan jag kände såhär, så himla länge sedan jag var kär. Ibland kan jag fråga mig själv om jag någonsin har varit det. Jätte tonstigt. Jag vet att när folk frågar mig så brukar mitt svar alltid vara nej. Vet inte om det är för att jag själv inte har varit kär i det ögonblicket eller om jag bara ha glömt bort. Eller asså... har jag verkligen någonsin varit det?! Who cares. Jag är lycklig nu.

Jag försöker mitt bästa med mina humörsväningar och jag tycker så himla synd om honom eftersom han inte är van vid det. Han är totally motsatsen mot mig. Han blir aldrig arg men om han blir det så är det på riktigt liksom. Jag kan bli "arg" lite då och då men det är aldrig på riktigt och det går över 2 sekunder senare. Han sa det när vi hängde för någon dag sedan: Jag hade blivit lite småsurig och han hade blundat för 2 minuter och vilat lite. När han slog upp ögonen igen så var jag om en sol igen. Shit asså. Vad ska jag göra med mina hormoner? They are runnin wild!

Hur kom det sig att jag endade upp med en sådan underbar och SMART pojkvän? Han är så himla smart, talented och folk älskar honom. Människor pratar alltid med honom och han är en sådan människa man blir glad av bara.

Nu blev det ett pojkvänsinlägg igen men vad gör det. Läs inte om ni inte vill! Tihi. Heipa.

Så jag försöker hitta lägenheter i L.A. It's a freakin ocean!
Jag har fått flertal tips om att bli medlem på en sida. Självklart kostar det ju men det är jätte många svenskar som har hittat bra lägenheter till bra priser utan att behöva flytta till ett mindre bra område liksom. Och jag tänker då inte ge mig!

Äsch, nu har jag väckt P. Nu ska vi borsta tänderna och börja dra oss till stranden. Han tycker att jag är som ett barn när jag vaknar vid 7 och gnäller eftersom jag inte har något att göra. That's just me. Jag kan inte sova om jag är rastlös. Nu är jag hungrig. Kanske frukost på ett diner? Mmm, det hade varit gott. Mmm, pancakes.

Gotta run. Later.

Det var faktiskt riktigt rogivande med en liten shoppingtur på IKEA idag. Jag skrev mest upp vad jag måste köpa sedan när vi ska flytta och så köpte jag lite smått som jag måste ha nu, typ: kastruller, stekpanna, roller och massa kaviar och bröd såklart. Var även inne en snabbis i köpcentret i Burbanks men det var absolut ingen hit och det var den sämsta Forever 21 EVERS. Nej usch, dit lär jag ju inte åka en gång till.

Klockan är nu efter midnatt (oj, vad gammal jag lät) och jag har precis plockat ihop lite. P kommer hit så vi kan åka imorn på morgonen till stranden. Vi har som fått tillbaka vårt flow och denna gång gör vi verkligen en effort. Ska det vara så ska det vara. Han tycker att jag tar så lätt på saker och ting bara för att jag tar allting lite... svart eller vitt. Om ett förhållande är fyllt av svartsjuka, bråk och känslor som inte borde finnas där så är det ju helt klart kanske inte den bästa matchningen. Då är det bara att gå vidare, annars kan man lätt vakna upp en dag och insett att man spenderat år i ett destruktivt förhållande (även ett sådant har bra stunder.) Då tycker iaf jag att det bara är att gå vidare och fortsätta le liksom. Om jag ska vara i ett förhållande nu förtiden så måste jag känna att allting känns rätt. Jag vill inte en veta av tankar som ifrågasätter förhållandet. Allting ska vara bra, annars får det va. hihi, attans vad jag kunde rimma rå.
Hans ex hade iaf inte tagit det bra att han inte ville se henne längre, utan att vi hade bestämt oss för att vara med varandra. Asså. Jag vet inte. Jag tycker himla synd om henne eftersom hon är lite naiv och...så ung. Men någon måtta får det faktiskt vara. De har varit på några få dejter och uppenbarligen fanns det ju ingenting mellan dem. Och ändå fortsätter hon skriva och undra vad det är meningen att hon ska göra nu. Umm. Kanske fortsätta med ditt liv? Fyra dejter är väl ingenting att haka upp sig på? Let it goooo already.

Jahapp. Ska kolla lite The Hills tills P kommer, sedan ska här mysas och sovas. Jag börjar bli himla trött. Hörs imorn!

Nämnde jag att jag köpte en skinnkjol igår? Jag bestämde mig för att skippa skinnjackan eftersom alla har en, och så skymtade jag en skinnkjol på bordet på H&M. Jag fnittrade lite för mig själv. Än så länge har jag inte sett någon med skinnkjol så jag är rätt nöjd. Nu kommer jag att vara en riktig cooling och slippa se ut som alla andra.

Idag tänkte jag försöka ta mig till IKEA som ligger i Burbanks. Har ju varit där en gång tidigare men resvägen var ju inte den bästa. Nu ska jag gå in och försöka hitta en annan resväg. Jag behöver ben till min springmatress.

Just nu är jag riktigt lycklig, riktigt nöjd med min tillvaro. Jag ska börja annonsera ut efter en familj i L.A. så jag kan få hit min BFF snart! See u lejtaaa!

Wow, händelserik dag. Inte av fysiska saker utan av psykiska. Jag har varit så himla glad i sinnet att det är helt tokigt! P har varit här såklart. Underbara P. Vi pratade om vad det var som gick snett förra gången; innan jag åkte till Sverige. Vi hade aldrig tid för varandra och allting rann som bara ut i sanden. Månaden för mig i Sverige var nog bra för oss båda, nu pratar vi öppet om alla känslor och att denna gång ska inte tid vara det som håller oss isär. Tid är en värdslig sak. Och nu har vi kommit på en lösning på det. En lösning jag tyvärr inte kan tala högt om just nu. Hihi. I'm in love. In real love love. Det var så länge sedan jag kände något djupare än nyförälskelse. Vi är fortfarande som nykära även om vi har lärt känna varandra sedan 24 veckor tillbaka. Alltså 6 månader. Även om 1 månad har bestått av 1000 mil i distans och vi inte har varit i ett förhållande så har vi fortfarande fortsatt prata. Kärlek har aldrig varit problemet. Svartsjuka är numera inte en del av vårt förhållande eftersom vi kan vara så öppna med allting. Han ser direkt om jag ljuger och jag ser direkt när han ljuger. Haha. Jag har alltid varit en dålig lögnare. Kommunikation är den viktigaste faktorn för att få allting att gå ihop.

Nej, nu blev det ett pojkvänsinlägg igen. Typiskt mig.

Igår hade jag en dag fylld av hemlängtan. Fylld av tårar efter familjen. Jag hade panik av saknad. Det är som det som saknas i mitt liv. Min familj och mina underbara älskvärda vänner. Jag blir glad bara över mail av dem, bara av att kunna fantisera om hur de skulle säga orden om vi hade pratat face to face istället. Att forma orden man skriver till hur man skulle prata känns riktigt viktigt för mig faktiskt, när jag inte har dem här. Jag grät inte när jag sa hejdå till någon av dem, men då kom vi ju överens om att inte ha något tårfyllt hejdå eftersom det bara skulle vara jobbigt. Helst med barnen och min syster Hanna. Men när jag satte mig på planet och det lyfte från Kiruna så störtbölade jag. Jag kunde inte hålla det inne och saknaden hade bara börjat. Såklart kollade alla på mig och det gjorde det ju inte precis bättre. Jag blir känslosam bara jag tänker på det. Nu är det eran tur att komma till mig!!! Hihi. See u soon!

Nu ska jag kolla lite Gossip och snusa min sista snus. jag har sparat och snålat och verkligen bävat mig inför detta ögonblick. Vi får väl se hur det går. Kanske tur att det inte har det här. Ta hand om er så länge. Love u! Muaah!

And a new part of my life has begun. Can't wait to live it with u.