New feelings that I really want to share with my family and friends, where are you guys?
Wow, händelserik dag. Inte av fysiska saker utan av psykiska. Jag har varit så himla glad i sinnet att det är helt tokigt! P har varit här såklart. Underbara P. Vi pratade om vad det var som gick snett förra gången; innan jag åkte till Sverige. Vi hade aldrig tid för varandra och allting rann som bara ut i sanden. Månaden för mig i Sverige var nog bra för oss båda, nu pratar vi öppet om alla känslor och att denna gång ska inte tid vara det som håller oss isär. Tid är en värdslig sak. Och nu har vi kommit på en lösning på det. En lösning jag tyvärr inte kan tala högt om just nu. Hihi. I'm in love. In real love love. Det var så länge sedan jag kände något djupare än nyförälskelse. Vi är fortfarande som nykära även om vi har lärt känna varandra sedan 24 veckor tillbaka. Alltså 6 månader. Även om 1 månad har bestått av 1000 mil i distans och vi inte har varit i ett förhållande så har vi fortfarande fortsatt prata. Kärlek har aldrig varit problemet. Svartsjuka är numera inte en del av vårt förhållande eftersom vi kan vara så öppna med allting. Han ser direkt om jag ljuger och jag ser direkt när han ljuger. Haha. Jag har alltid varit en dålig lögnare. Kommunikation är den viktigaste faktorn för att få allting att gå ihop.
Nej, nu blev det ett pojkvänsinlägg igen. Typiskt mig.
Igår hade jag en dag fylld av hemlängtan. Fylld av tårar efter familjen. Jag hade panik av saknad. Det är som det som saknas i mitt liv. Min familj och mina underbara älskvärda vänner. Jag blir glad bara över mail av dem, bara av att kunna fantisera om hur de skulle säga orden om vi hade pratat face to face istället. Att forma orden man skriver till hur man skulle prata känns riktigt viktigt för mig faktiskt, när jag inte har dem här. Jag grät inte när jag sa hejdå till någon av dem, men då kom vi ju överens om att inte ha något tårfyllt hejdå eftersom det bara skulle vara jobbigt. Helst med barnen och min syster Hanna. Men när jag satte mig på planet och det lyfte från Kiruna så störtbölade jag. Jag kunde inte hålla det inne och saknaden hade bara börjat. Såklart kollade alla på mig och det gjorde det ju inte precis bättre. Jag blir känslosam bara jag tänker på det. Nu är det eran tur att komma till mig!!! Hihi. See u soon!
Nu ska jag kolla lite Gossip och snusa min sista snus. jag har sparat och snålat och verkligen bävat mig inför detta ögonblick. Vi får väl se hur det går. Kanske tur att det inte har det här. Ta hand om er så länge. Love u! Muaah!
And a new part of my life has begun. Can't wait to live it with u.
Nej, nu blev det ett pojkvänsinlägg igen. Typiskt mig.
Igår hade jag en dag fylld av hemlängtan. Fylld av tårar efter familjen. Jag hade panik av saknad. Det är som det som saknas i mitt liv. Min familj och mina underbara älskvärda vänner. Jag blir glad bara över mail av dem, bara av att kunna fantisera om hur de skulle säga orden om vi hade pratat face to face istället. Att forma orden man skriver till hur man skulle prata känns riktigt viktigt för mig faktiskt, när jag inte har dem här. Jag grät inte när jag sa hejdå till någon av dem, men då kom vi ju överens om att inte ha något tårfyllt hejdå eftersom det bara skulle vara jobbigt. Helst med barnen och min syster Hanna. Men när jag satte mig på planet och det lyfte från Kiruna så störtbölade jag. Jag kunde inte hålla det inne och saknaden hade bara börjat. Såklart kollade alla på mig och det gjorde det ju inte precis bättre. Jag blir känslosam bara jag tänker på det. Nu är det eran tur att komma till mig!!! Hihi. See u soon!
Nu ska jag kolla lite Gossip och snusa min sista snus. jag har sparat och snålat och verkligen bävat mig inför detta ögonblick. Vi får väl se hur det går. Kanske tur att det inte har det här. Ta hand om er så länge. Love u! Muaah!
And a new part of my life has begun. Can't wait to live it with u.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
